LogoHeader8 480px

Prestation vs presentation

Prestera är ett ord som förekommer både här och var nuförtiden i olika sammanhang. Ibland behöver vi prestera som i att leverera. Det är en del av livet och av det samhälle vi lever i. Synonymer är även åstadkomma, framlägga, utföra. Men som alltid - balansen är a och o. Som titeln på bloggen antyder finns det kopplingar till presentation. Hur vi presenterar oss för omvärlden och i mötet med densamma skapas vår självbild. Bland annat. Identifierar vi oss för mycket med den bilden så tappar vi lätt bort oss själva. Särskilt om den är kopplad till just att prestera.

Presentation är något jag jobbar med för de som vill bli bättre på allt från kroppsspråk till hur en kan förbättra självförtroendet. Men presentation kan vara så mycket...
En vän skulle på en arbetsintervju och visste inte hur hen skulle "få upp gaisten" och verka glad och insäljande. En kund ville finslipa sin presentationsteknik och få liv i materialet samt nå fram med den entusiasm hen egentligen kände för ämnet. Bortom nervositeten. En tredje person som jag coachade ville bli bättre på small talk och att lyckas på intervjuer. Med tanken om att om hen bara blev mer utåtriktad och behärskade smak talk som konst, så skulle det andra komma på köpet. Det andra som i jobben eller kontakterna. Allt det som då verkade långt borta. 

Vi människor har så många måsten och borden och så mycket vi behöver göra. Tror vi alltså. Istället för att tänka tvärtom. Att gå in i sig själv, centrera sig. Att bara vara sig själv. Det räcker långt. Människor känner om du förställer dig och det finns kraft i att vara sann mot det som är och i den känsla som är.

Vi vill ge ett gott intryck, inte bli bedömda och vi vill uppnå ett, ibland, specifikt resultat. Då kan gränsen vara hårfin för vad som är en följd av att du har presterat någonting och hur du då presenterar dig.

Men landa emellanåt i det som är du och i varandet. I ditt center. För då vet du inifrån att du duger som du är där och då. Oavsett hur det verkar för andra.

Förresten, personen som ville bemästra small talk blev med tiden visserligen mer öppen men samtidigt med bibehållen känsla av att duga som hen var. Medveten om att det finns en plats även för de introverta i detta extroverta bejakande samhälle. Small talk var inte det essentiella utan kraften i att duga och ha självförtroende var det som också gav hen jobb så småningom. Att bejaka och acceptera där man är i livet samt bli mer av den man är, är halva vägen mot målet. Vilket det än är vågar jag påstå.

 

be yourself

Petra Skogsberg

Skriven av : Petra Skogsberg

Powered by JS Network Solutions