Denna blogg är en slags fristående fortsättning på föregående bloggartikel - hur vi kan använda drama som metod.

Vi behöver alla då och då ta till olika verktyg för att må bättre, lösa knutar i våra relationer, få struktur och organisera vår tid bättre, eller vad det nu än må vara.

Det slår mig väldigt ofta hur mycket jag själv kan påverka min upplevda del av verkligheten; framför allt i hur jag mår bra och känner mig mer grundad, stark, centrerad.

Det ena är hur vi tänker och det andra är hur vi agerar. En skulle också kunna tala om att arbeta inifrån och ut (tankar och ord formar hur jag ser på tillvaron) eller utifrån och in (biokemiska processer som i sin tur påverkar känslor och händer när vi använder kroppen för att stärka och göra oss mer resursfyllda såsom att sträcka på oss/använda högstatusspråk/ agera som om vi var i det önskvärda tillståndet).

Så vad vi tänker om oss själva och en given situation blir färgat av orden i vår inre monolog eller säger utåt. Om du märker att du inte kommer förbi de hinder tankarna säger finns, pröva då att fråga dig: ja men OM jag visste,

Detta blogginlägg handlar om hur drama kan användas som metod.

En del frågar ibland om teater och drama är samma sak. Vissa andra har en förutfattad mening om drama och tror människor hoppar runt i jerseykläder utan någon direkt tanke eller intention. Den uppfattningen kunde inte vara mer felaktig. Därför tänkte jag att en bloggartikel om ämnet kunde reda ut detta lite.

Först och främst är drama som livet självt - brokigt, levande, mångfasetterat. Det går att använda dramaövningar och metoder på flertalet sätt för att belysa och se ett ämne/ problem/ dilemma på nytt sätt. Och drama används alltid med ett bestämt syfte.
En del människor tänker att drama är detsamma som teater. Enkelt förklarat är teater något som visas upp medan drama är vägen dit. Teater behöver en publik medan drama är övningar som kan leda till teater men inte alltid gör så. Drama kan som bekant även vara en genre när du till exempel väljer film eller litteratur.

Så hur och när ska du ta hjälp av mig som dramapedagog och -terapeut, eller någon annan i samma bransch? Frågan är snarare det motsatta: Vad behöver du hjälp med? Vad kan drama INTE användas till? Dramaövningar görs i

Bjud inte in de oönskade gästerna!

Det är så lätt hänt att bjuda in dem av misstag...sabotörerna eller de oinbjudna gästerna. Särskilt ofta händer det att de gör sig påminda på sociala medier, det är vi många som kan intyga. Du ser andra och du börjar kanske jämföra dig, ditt eget liv eller hur bra du är jämfört med andra. Det kan givetvis hända lite nu och då om du inte ser upp. I vilket socialt sammanhang som helst, ute på stan, jobb, skola etc.

Plötsligt är du invaderad av oinbjudna gäster i form av självkritik, avundsjuka, jämförelse med vad andra har och du inte har eller negativa tankebanor i största allmänhet.

Detta är de oinbjudna gästerna som tagit sig in och förstör. Och det hjälper faktiskt att tänka på dem som oönskade gäster, eftersom du då skapar viss distans mellan dig och tankarna och inser att det inte riktigt är dina egna tankar. I alla fall inte från ditt inre; mer tankar och programmering du lärt dig att ha.

Det är hög tid när de ens visar sig på tröskeln att fånga upp dem och sätta stopp.
Vi behöver vara vakna på våra tankar så inte osund svartsjuka, negativitet

Besvärliga människor, finns det? En något annorlunda titel på denna blogg, för egentligen tror jag ju inte på att en enda människa kan sägas vara bara det ena eller andra. Ingen människa är stöpt i enbart en viss form. Människor är komplexa varelser med både bra och mindre bra sidor. Dessutom beter sig ingen på samma sätt i alla sammanhang.

Samtidigt tenderar en del människor att oftare hamna i konflikter än andra och skapa dramatik omkring sig. Men det finns inget vi och dem – nästa gång kanske det är du som utgör den besvärliga personen som har svårt att ge med dig och jämka?

Vad kan du göra om du befinner dig i en direkt konfliktfylld situation, antingen på jobbet eller i privata relationer? Det första är att ta ett steg tillbaka och se dig själv och den andra utifrån eller ovanifrån. Det kanske inte är läge att se vare sig dig själv eller den andre med empati om konflikten är överhängande och du har fastnat i ett ”jag- har- rätt-du- har- fel”- tillstånd. Men att skapa lite mellanrum och ta ett steg tillbaka kan göra att vi inte blir lika känslostyrda och därför inte triggas lika lätt.

Ibland

Såhär känns det att…
Eller: det är såhär det är att… Fyll i valfri. Dessa enkla ord lärde jag mig av en vän som en period av sitt liv bodde och verkade i ett buddhistiskt kloster och vars lärare sa dessa enkla ord.

Det är simpelt men som med allt som är enkelt så är det just därför kraftfullt.
Du använder dig helt enkelt av dessa ord som ett sätt att stanna upp i medveten närvaro och iaktta dig själv och det du står uppe i. Ett exempel från mitt köksbord: Det är såhär det känns att knacka fram ord på ett tangentbord en solig dag i slutet av augusti. Eller som häromdagen: det är såhär det känns att gå i regnet och känna vattnet mot mitt ansikte. Om en stund ska jag stryka något. En medveten tanke kan vara: ”Det är såhär det känns att känna värmen från strykjärnet och ta i de fuktiga plaggen.” Kanske reser jag mig och kollar hur det kokar i kastrullen och tänker: ”Såhär känns det att känna värmen och ångan i ansiktet och titta ner i en kastrull där det kokar livligt.”

Enklaste möjliga tanke och fras och plötsligt har du skapat lite

Ett riktigt bra tips att ta till när du snabbt behöver komma ner i varv, lugna ner tankarna och bli närvarande och klar i knoppen är en övning jag lärt mig i något mindfulness sammanhang (möjligen läst det?) och som samtidigt påminner om en dramaövning. (Mer om det det för den intresserade längre ner. Men först NÄRVAROövningen!)

Stanna upp i det du gör och sätt ord på allt du gör. Kanske behöver du lämna datorplats eller lägga ner mobilen. Gå upp från stolen eller platsen där du sitter medan du tänker tanken: nu reser jag mig, nu sträcker jag benen, nu går jag med höger fot och nu med vänster. Till exempel så. Eller: Nu tar jag höger hand och lyfter vattenblandaren på kranen - nu känner jag efter om det är kallt med fingrarna - jag lyfter bort handen och tar glaset på diskbänken - jag lyfter glaset mot vattenstrålen - jag ser det rinna ner i glaset, osv. Poängen med detta som kan låta alldeles märkligt när du läser, är att få tankarna att gå ner i varv och se vad som händer i detta nu. Att tänka varje tanke, kopplat till handlingen, låååångsamt är också en viktig

Visste du att du kan ändra hela din framtoning bara genom att sänka röstläget något? Och visste du att du kan sänka röstläget bara genom att gäspa?!

Det händer då och då att vi lyssnar till - i övrigt kompetenta- människor som dock har missat att rösten faktiskt har stor betydelse i hur vi framstår och når ut. (Beroende på vilken undersökning och i vilket sammanhang så sägs rösten utgöra mellan 15-25% av kommunikationen.)

Jag har träffat många lärarkollegor där framför allt kvinnor (män har längre stämband som automatiskt gör att de vibrerar långsammare och har en djupare röstklang…) försöker nå ut till en grupp genom att höja röstläget och där rösten blir gäll. Troligen ett resultat av stress i den situationen. På viktiga möten har jag också upplevt kvinnor som läst på och kan sitt kroppsspråk men som missat hur rösten skulle kunna göras något djupare och nå fram bättre.

Så… låt oss börja gäspa innan en viktig presentation eller möte. För när du gäspar sänker du struphuvudet och tonläget blir djupare. Använd sedan magstödet för att dels behålla en lugn andning och tal och dels nå ut med rösten utan att anstränga den. (Hosta, skratta etc. med händerna

Ibland behöver vi små påminnelser i vardagen för att hitta det där lugnet. Som du säkert vet är det vanligt att andningen blir kortare och mer centrerad i bröstet, då vi stressar runt, istället för djupare bukandning. Så rent instinktivt gör vi ibland djupa suckar och hämtar andningen med några djupa andetag, som för att lugna ner nervsystemet. Mindfulness och meditation är fantastiska redskap men ibland kan vi behöva något konkret och snabbt att ta till som i dessa enkla antistress övningarna nedan. Du kan göra dem varhelst du befinner dig.

Har du bara en minut över? Ja då kan det hjälpa att placera din ena hand på området strax under naveln och känna vågrörelsen som sker. (Även om den må vara mindre kännbar just när du är som mest uppe i varv.) Samtidigt så andas du in - räknar till tre- andas ut- räknar till tre. Gör så under en minut. Du kan också lägga till "Jag är" på inandningen och "lugn", "stabil", "trygg" eller vad du nu än väljer själv, på utandningen. Förvånansvärt effektiv!

Har du två minuter över? Ja då kan du testa att sätta dig bekvämt samtidigt som du räknar ner från tio till noll. Count

En vanlig övning många dramapedagoger och dramaterapeuter startar med, är att bara gå i rummet. Det kan låta banalt men i sammanhanget (kurs eller workshop där vi arbetar med drama som metod) har det betydelse. Ditt fokus landar i dig själv, i kroppen och fötterna, samt inte minst i rummet. Att landa i närvaron.

Senast då jag var på konferens i augusti, för konstnärliga terapier, där ibland dramaterapi, gjorde jag en fortsättning på det här med gåendet som du kan ta med dig ut i din vardag. För: hur ofta tänker du på hur du går? Ja troligen ibland; hållningen bland annat kanske? Men det kan ha större betydelse än du tror att känna in och märka din kropp och gången.

Övningen gick till så att deltagarna fick gå med mål och riktning fast gå långsamt dit till målet. (Vanlig övning är just detta; hitta en punkt i rummet och gå dit.) Sedan ökade vi farten och gick snabbt och fortfarande med ett mål, en plats i rummet. Till sist fick deltagarna gå stressat mot sitt mål. Så växlade vi tempo, mellan dessa tre; långsamt, snabbt och stressat. När vi skulle gå fort fick deltagarna tillägget att gå snabbt

I bloggarna på denna sida återkommer jag ofta till hur kropp och själ hänger ihop. Eller för all del kropp och knopp.

Bland annat har jag Ã¥terkommit flera gÃ¥nger till vikten av att sträcka pÃ¥ sig samt hur kraftfulla positioner kan hjälpa dig att känna större självförtroende. (Kraftfulla poser är ocksÃ¥ det som ofta kallas för högstatus poser - ofta tecken pÃ¥ känsla av egenmakt. Men det kan ocksÃ¥ handla om hög status gentemot andra, mer hierakiskt sett alltsÃ¥. Läs första bloggen för djupare förstÃ¥else av detta begrepp: Boosta ditt självförtroende)

Men att ha FÖR mycket kraft och makt/ egenmakt kan vara knepigt då du ska ta beslut. Åtminstone om du vill ta ett bra beslut och om du vill vara öppen för att ta in ny information och inte sitta fast i vad du TROR är rätt beslut. De flesta vill nog ta beslut som gör att en är öppen för ny information så att beslutet blir bra för alla som påverkas av detta. En studie* visade att kraftfulla och expansiva gester gjorde att människor bara tog in information som passade in i deras tänkande kring det beslut de ville ta. Däremot, när människor i samma studie intog mer

Härom veckan satt jag ner med en kollega och samtalade, sådär som en sällan tar sig riktigt tid till. Vi kom in på att prata om vår respektive barndom.
Minns inte riktigt vad och hur det kom sig men tror vi jämförde med dagens ungdomar samt slit- och släng mentalitet i stort.
- Jag hade inga skor vet du, som barn, sa hon. Men det var i och för sig inget konstigt, för det hade inga andra barn heller.

Kollegan kommer från Kenya och har bott i Sverige i nio år. Det var fascinerande att höra hennes berättelse, så olik min, tyckte jag till en början.
- Jag kände mig aldrig fattig, fortsatte hon. Vi tillhörde i och för sig medelklassen och hade alltid mat och vi var alltid mätta. Pappa jobbade på universitetet men hade ändå en lön typisk för medelinkomsttagare.

Det är lätt att exotisera en berättelse som denna och missa lite poängen eller den verkliga känslan bakom. Många av oss får upp bilder då vi hör om något i eller från Afrika. Tack och lov håller det dock på att ändras och nyanseras något de senaste åren. Min kollega berättade med entusiasm och värme som gav färg

I helgen som gick var jag på kurs med temat konflikthantering genom DRACONmetoden. (DRAma CONflict som är en metod som använts och utvärderats på flera ställen i världen i gemensamma projekt, förankrade i forskning.) Vi var nästan alla dramapedagoger, vilket innebar att vi alla var vana vid det "språket" och att använda kroppen för gestaltning.

Många av övningarna var bekanta för oss, till exempel bygga statyer eller göra en frusen bild; nu med fokus konflikter förstås. Att kroppsspråket är viktigare än det talade ordet i många avseenden är inget nytt påstående. Men att det så omedelbart kan förmedla känslor, både inåt mot oss själva, och utåt som signaler mot andra är starkt och ofta berörande.

En bild som fastnade på näthinnan var de statyer där vi hade ombetts att göra en bild/staty enligt följande: Person A gör en frusen gest som visar att hen är i en omdelbar konflikt. B gör en respons och ett svar på detta. C är observatör av person A och B. När dessa är klara och står i frusna poser som uttrycker ilska, smärta, upprivenhet och ibland fysiskt gemäng, ska C ändra och trappa ner konflikten genom att ändra 3 gester totalt hos de två

Nu undrar du kanske vad denna rubrik har att göra med drama och kommunikation. I flertalet bloggartiklar har temat här varit att kroppen och kroppshållning påverkar hur vi känner oss, till exempel i den senaste; Sträck på dig - det hjälper!
Men vi påverkas ju inte bara av de processer som pågår i oss själva utan lever i växelverkan med yttervärlden. Att spegla oss i andra odlar inte bara empati och inlevelse, i bästa fall, vi ”blir också till” genom att spegla oss och mötas och bli mötta. (Se t.ex. Martin Buber) Ansiktet och våra ansiktsuttryck ligger förstås nära till hands att tänka på när det gäller att visa känslor. (Här skulle förstås kunna invändas att ansiktet, precis som masker, både kan användas till att visa känslor lika mycket som att dölja dem. Till viss gräns.)

I ett experiment jämförde man kvinnor som injicerats med botox med kvinnor som gjort annan typ av antirynk behandling. *
Dessa två urvalsgrupper fick sedan titta på svartvita fotografier, föreställandes människors ögon och området precis runt omkring. De fick endast se detta begränsade område och ombads att sätta ett namn på den känsla som dessa ögon uttryckte. Eftersom fotona uttryckte just detta. DE hade

Du som har läst min allra första blogg Boosta ditt självförtroende har hört det förut: att kroppen påverkar psyket och vice versa. Du har kanske märkt det i ditt eget liv och läst om det på fler ställen.
För visst är det intressant att se hur kropp och psyke hänger ihop! Det räcker att sträcka på sig och dra in hakan för att upptäcka att du blivit mer centrerad även i ditt psykologiska jag. Så att säga. Vilket i sin tur påverkar känslan av - i bästa fall- större närvaro och kraft i dig själv. Eller åtminstone att du känner dig mer centrerad.

I den nämnda bloggartikeln handlade det om hur Amy Cuddy och hennes forskarteam kommit fram till högstatus poser vs lågstatus posers betydlese för självförtroende och självkänsla. Dominans och underkastelse kan det också kallas, och är förstås lika vanligt bland djuren. Den som visar sig starkast/störst osv har högre rang.

En vanlig övning i drama går ut på att just testa olika kroppsspråk utifrån dominans och underkastelse och många tillstår att de känner sig mer hemma och bekväma i vissa av positionerna än i andra. Vilket har med självbild och vanor att göra för det mesta. Oavsett är

Vad kallar man en bloggartikel när ett återkommande tema är tacksamhet? 2.0 blir bra kom jag snabbt fram till, eftersom vi ständigt förändrar vårt sätt att se på saker, en slags uppgradering alltså.

När jag för tvÃ¥ Ã¥r sedan – pÃ¥ dagen! – började skriva tacksamhetslappar och samlade i en burk (en per dag - se foto nedan) sÃ¥ visste jag inte pÃ¥ vilket sätt det skulle ha betydelse för mig. Mer än det uppenbara - att träna sig i tacksamhet ökar känslan av lycka, som en slags boost även när livet dippar. Vilket forskning ocksÃ¥ visar. (Läs mer om detta: Tacksamhet ger mer lycka pÃ¥ kort och lÃ¥ng sikt)

Intressant är att jag märker att tacksamhet spelar roll även då det rullar på fint i livet, humöret är på topp, relationerna fungerar bra och hälsan tiger still. Det spelar roll att fortsätta skriva även då eftersom det påminner mig om alla de perioder då livet har varit oerhört stressigt (inre och yttre) och relationer varit krångliga. Det får mig att förstå på djupet att allt kan tas ifrån mig och att det spelar roll att jag fortsätter träna mig att tacka och vara mindful för enkla saker. "Tack

Oktober är snart slut och novembers grådis och mörker närmar sig. Förresten stop! Läste du ordet grådis? Det är lätt att glömma hur vackert det kan vara, grådis och dimma en tidig morgon, eller nakna trädstammar mot himlen. Doften av multnande löv och mossa i skogen.
För det var ju det denna blogg skulle handla om. Hur vi inte kan vänta på att det ska bli bättre runt nästa hörn. ”Om jag bara hade det och det i mitt liv… om det bara vore jul nån gång… om jag bara vore lite lyckligare…”
Det finns många om i våra liv. Men forskningen visar att det är tvärtom – var glad här och nu så kommer det andra sen. Ofta av sig självt och på köpet. *

Sen förstås… komma till ro i höstdunklet och senare vinterdvalan är ju bara nyttigt. (Om vi bara kunde omfamna lugnet lite mer i detta hektiska samhälle.)

Jag återkommer ofta till nuet och att tillämpa mindfulness på litet och stort, både i mina bloggar, i workshops och i skolan med elever. Just detta att uppskatta det som är i nuet istället för att vänta på nåt ’bättre’ bakom nästa hörn.

Häromdagen lärde jag mig en

Prestera är ett ord som förekommer både här och var nuförtiden i olika sammanhang. Ibland behöver vi prestera som i att leverera. Det är en del av livet och av det samhälle vi lever i. Synonymer är även åstadkomma, framlägga, utföra. Men som alltid - balansen är a och o. Som titeln på bloggen antyder finns det kopplingar till presentation. Hur vi presenterar oss för omvärlden och i mötet med densamma skapas vår självbild. Bland annat. Identifierar vi oss för mycket med den bilden så tappar vi lätt bort oss själva. Särskilt om den är kopplad till just att prestera.

Presentation är något jag jobbar med för de som vill bli bättre på allt från kroppsspråk till hur en kan förbättra självförtroendet. Men presentation kan vara så mycket...
En vän skulle på en arbetsintervju och visste inte hur hen skulle "få upp gaisten" och verka glad och insäljande. En kund ville finslipa sin presentationsteknik och få liv i materialet samt nå fram med den entusiasm hen egentligen kände för ämnet. Bortom nervositeten. En tredje person som jag coachade ville bli bättre på small talk och att lyckas på intervjuer. Med tanken om att om hen bara blev mer utåtriktad

I somras gick jag på stranden, längs med den sydligaste kustremsan i Skåne, och letade stenar.
Ett vanligt somrigt nöje, denna gång med min kusin vid min sida. Jag hittade en stor vit slät sten först. Därefter hittade jag en liten svart sten som var lite mer kantig men den var också vacker eftersom den glittrade. Plötsligt såg jag hur de båda hörde ihop på ett sätt. Det svarta och det vita. Jag såg också hur den vita vackra stenen var så mycket större än den svarta och tänkte för mig själv; ja så är det ju. Det ljusa är alltid mycket mycket större.

Något att minnas i både personliga kristider, likaväl som i de många allvarliga händelser som pågår i världen. För, ser vi helheten och släpper detaljerna för en stund, så ser vi ju hur vi alla går framåt. Det kan visserligen krävas en del av "ett steg fram och ett steg tillbaka", innan vi kommer ända fram. Både på personlig nivå och för mänskligheten som helhet..

Det är lättare att hamna i tanken om svart eller vitt. Men det kan faktiskt vara bÃ¥de och. Ta till exempel det här med bedömningar, som vi ofta gör. Det kan

Igår gick jag ut på en kvällspromenad i den ljumma kvällen, klockan var runt halvnio. Jag hade inte gått långt förrän jag såg något röra sig på ett sätt som såg märkligt ut. Var det något som krälade eller var det något som ringlade? Det såg på färgen ut som det möjligen kunde vara en kopparorm, kanske en groda? När jag närmade mig såg jag att det var en liten, troligen ganska nykläckt, fågelunge. Alldeles naken, utan fjädrar, låg den där och försökte till varje pris förflytta sig eller kanske få kontakt med matkällan (mamman)? Åtminstone förstod den troligen instinktivt att inte allt stämde. Den pendlade mellan att försöka förflytta sig med hjälp av vingar och att bara ligga helt stilla och andas. Ögonen var inte öppna ännu och när den låg där helt stilla emellanåt såg den så oerhört bräcklig ut. Jag tänkte på detta lilla liv som låg där och kämpade, bröstet som hävde sig, pipen som kom då och då när den orkade det. Hur liv manifesteras, hur denna lilla varelse försökte överleva.

Vi var snart flera som försökte hjälpa den lilla fågelungen upp i ett närliggande bo. Vi använde någons gamla men nytvättade handduk för att

Temat pÃ¥ en skola i Nacka, där jag jobbar just nu, är Makt och möten. Ett nästan outtömligt tema, anser jag. "Makt har givits Ã¥t oss av Gud för att se hur vi handskas med den" *...läste jag nÃ¥gonstans en gÃ¥ng. Sant eller inte; det är intressant att se hur makt är väldigt centralt i och mellan människor.

När jag ber ungdomar eller vuxna att ställa sig på en värdeskola för hur varmt eller kallt de känner inför begreppet makt, blir det tydligt att det är många saker som avgör hur vi relaterar. Dels kan det handla om vilken fas jag själv befinner mig i just nu i mitt liv. Dels kan det bero på min personlighet, till exempel om jag gillar att ta plats eller om jag ogillar att synas; om jag gillar att bestämma eller inte. För att nämna några faktorer.

Om det värde jag ger ordet makt är negativt laddat, handlar det nästan alltid om associationer av missbruk av makt. Så som vid diktatur. Eller att en inte vill bestämma över andra. I de fall där jag känner varmt/positivt för makt handlar det ofta om egenmakt och om att kunna ha friheten att bestämma över mitt liv.