LogoHeader8 480px

Makt och möten

Temat på en skola i Nacka, där jag jobbar just nu, är Makt och möten. Ett nästan outtömligt tema, anser jag. "Makt har givits åt oss av Gud för att se hur vi handskas med den" *...läste jag någonstans en gång. Sant eller inte; det är intressant att se hur makt är väldigt centralt i och mellan människor.

När jag ber ungdomar eller vuxna att ställa sig på en värdeskola för hur varmt eller kallt de känner inför begreppet makt, blir det tydligt att det är många saker som avgör hur vi relaterar. Dels kan det handla om vilken fas jag själv befinner mig i just nu i mitt liv. Dels kan det bero på min personlighet, till exempel om jag gillar att ta plats eller om jag ogillar att synas; om jag gillar att bestämma eller inte. För att nämna några faktorer.

Om det värde jag ger ordet makt är negativt laddat, handlar det nästan alltid om associationer av missbruk av makt. Så som vid diktatur. Eller att en inte vill bestämma över andra. I de fall där jag känner varmt/positivt för makt handlar det ofta om egenmakt och om att kunna ha friheten att bestämma över mitt liv.

Vilket för oss till nästa övning på samma tema. I skolan, nämnd ovan, gjorde vi en övning som gick ut på att hitta ett kroppsligt uttryck/gestaltning för hur egenmakt och makt över mitt liv skulle se ut. Och kännas i kroppen. Samt motsatsen; att vara offer för omständigheter. Därefter pendlar en mellan de båda uttrycken och känner skillnaden i kroppen, andningen. Även tankar och känslor påverkas starkt, givetvis. Övningen är hämtad ur Katrin Byréus bok Du har huvudrollen i ditt liv - Om forumspel som pedagogisk metod för frigörelse och förändring. (Liber, 2006)

I den andra delen eller änden av temat finns möten. Att mötas på riktigt handlar ju om att se varandra, bortom titlar, yrken, roller. Och framför allt; bortom makt. Är det möjligt? Ja stundtals skulle jag säga att vi alla möts mer ur hjärtat och som likvärdiga människor. 

Keith Johnstone, den kände improvisationkonstens fader menade att varje gest, varje tonfall, präglas av status, som på teaterspråk innebär dominans och underkastelse. Kortfattat uttryckt. Johnstone menar att vi människor kan bli vänner på riktigt först när vi har etablerat status, för att sedan släppa den och då kan leka med den. (Impro, Entré/Riksteatern, 1988)

Det känns så oerhört viktigt att skolor och arbetsplatser arbetar i allmänhet kring värderingar och värdegrund och i synnerhet kring teman såsom makt. För att medvetandegöra detta så att vi inte bara drivs av gamla inövade hierarkiska mönster och drivkrafter som vi bär på sen urtidsmänniskan satte sina första steg på jorden. Det är genom att bli medvetna om oss själva både som individer och hur vi fungerar i grupp, som vi kan ta steg framåt. Läka oss själva för att som mer hela varelser kunna agera socialt i grupp och i samhället. 

14280616 1766869933570545 1532122656 nSjälvförtroende utan att behöva jämföra sig med andra är den största bedriften och visar verklig egenmakt. Det gäller oavsett om du är man eller kvinna och när det finns där så vet du direkt. Personen utstrålar en enkel och naturlig självklarhet, lite som ibland syns hos ett barn. Men med den vuxnes mognad.

 *citatet ej 100% korrekt återgivet pga saknar källan.

Petra Skogsberg

Skriven av : Petra Skogsberg

Joomla Extensions