Denna blogg är en slags fristående fortsättning på föregående bloggartikel - hur vi kan använda drama som metod.

Vi behöver alla då och då ta till olika verktyg för att må bättre, lösa knutar i våra relationer, få struktur och organisera vår tid bättre, eller vad det nu än må vara.

Det slår mig väldigt ofta hur mycket jag själv kan påverka min upplevda del av verkligheten; framför allt i hur jag mår bra och känner mig mer grundad, stark, centrerad.

Det ena är hur vi tänker och det andra är hur vi agerar. En skulle också kunna tala om att arbeta inifrån och ut (tankar och ord formar hur jag ser på tillvaron) eller utifrån och in (biokemiska processer som i sin tur påverkar känslor och händer när vi använder kroppen för att stärka och göra oss mer resursfyllda såsom att sträcka på oss/använda högstatusspråk/ agera som om vi var i det önskvärda tillståndet).

Så vad vi tänker om oss själva och en given situation blir färgat av orden i vår inre monolog eller säger utåt. Om du märker att du inte kommer förbi de hinder tankarna säger finns, pröva då att fråga dig: ja men OM jag visste,

Besvärliga människor, finns det? En något annorlunda titel på denna blogg, för egentligen tror jag ju inte på att en enda människa kan sägas vara bara det ena eller andra. Ingen människa är stöpt i enbart en viss form. Människor är komplexa varelser med både bra och mindre bra sidor. Dessutom beter sig ingen på samma sätt i alla sammanhang.

Samtidigt tenderar en del människor att oftare hamna i konflikter än andra och skapa dramatik omkring sig. Men det finns inget vi och dem – nästa gång kanske det är du som utgör den besvärliga personen som har svårt att ge med dig och jämka?

Vad kan du göra om du befinner dig i en direkt konfliktfylld situation, antingen på jobbet eller i privata relationer? Det första är att ta ett steg tillbaka och se dig själv och den andra utifrån eller ovanifrån. Det kanske inte är läge att se vare sig dig själv eller den andre med empati om konflikten är överhängande och du har fastnat i ett ”jag- har- rätt-du- har- fel”- tillstånd. Men att skapa lite mellanrum och ta ett steg tillbaka kan göra att vi inte blir lika känslostyrda och därför inte triggas lika lätt.

Ibland

Ett riktigt bra tips att ta till när du snabbt behöver komma ner i varv, lugna ner tankarna och bli närvarande och klar i knoppen är en övning jag lärt mig i något mindfulness sammanhang (möjligen läst det?) och som samtidigt påminner om en dramaövning. (Mer om det det för den intresserade längre ner. Men först NÄRVAROövningen!)

Stanna upp i det du gör och sätt ord på allt du gör. Kanske behöver du lämna datorplats eller lägga ner mobilen. Gå upp från stolen eller platsen där du sitter medan du tänker tanken: nu reser jag mig, nu sträcker jag benen, nu går jag med höger fot och nu med vänster. Till exempel så. Eller: Nu tar jag höger hand och lyfter vattenblandaren på kranen - nu känner jag efter om det är kallt med fingrarna - jag lyfter bort handen och tar glaset på diskbänken - jag lyfter glaset mot vattenstrålen - jag ser det rinna ner i glaset, osv. Poängen med detta som kan låta alldeles märkligt när du läser, är att få tankarna att gå ner i varv och se vad som händer i detta nu. Att tänka varje tanke, kopplat till handlingen, låååångsamt är också en viktig

Visste du att du kan ändra hela din framtoning bara genom att sänka röstläget något? Och visste du att du kan sänka röstläget bara genom att gäspa?!

Det händer då och då att vi lyssnar till - i övrigt kompetenta- människor som dock har missat att rösten faktiskt har stor betydelse i hur vi framstår och når ut. (Beroende på vilken undersökning och i vilket sammanhang så sägs rösten utgöra mellan 15-25% av kommunikationen.)

Jag har träffat många lärarkollegor där framför allt kvinnor (män har längre stämband som automatiskt gör att de vibrerar långsammare och har en djupare röstklang…) försöker nå ut till en grupp genom att höja röstläget och där rösten blir gäll. Troligen ett resultat av stress i den situationen. På viktiga möten har jag också upplevt kvinnor som läst på och kan sitt kroppsspråk men som missat hur rösten skulle kunna göras något djupare och nå fram bättre.

Så… låt oss börja gäspa innan en viktig presentation eller möte. För när du gäspar sänker du struphuvudet och tonläget blir djupare. Använd sedan magstödet för att dels behålla en lugn andning och tal och dels nå ut med rösten utan att anstränga den. (Hosta, skratta etc. med händerna

Ibland behöver vi små påminnelser i vardagen för att hitta det där lugnet. Som du säkert vet är det vanligt att andningen blir kortare och mer centrerad i bröstet, då vi stressar runt, istället för djupare bukandning. Så rent instinktivt gör vi ibland djupa suckar och hämtar andningen med några djupa andetag, som för att lugna ner nervsystemet. Mindfulness och meditation är fantastiska redskap men ibland kan vi behöva något konkret och snabbt att ta till som i dessa enkla antistress övningarna nedan. Du kan göra dem varhelst du befinner dig.

Har du bara en minut över? Ja då kan det hjälpa att placera din ena hand på området strax under naveln och känna vågrörelsen som sker. (Även om den må vara mindre kännbar just när du är som mest uppe i varv.) Samtidigt så andas du in - räknar till tre- andas ut- räknar till tre. Gör så under en minut. Du kan också lägga till "Jag är" på inandningen och "lugn", "stabil", "trygg" eller vad du nu än väljer själv, på utandningen. Förvånansvärt effektiv!

Har du två minuter över? Ja då kan du testa att sätta dig bekvämt samtidigt som du räknar ner från tio till noll. Count

En vanlig övning många dramapedagoger och dramaterapeuter startar med, är att bara gå i rummet. Det kan låta banalt men i sammanhanget (kurs eller workshop där vi arbetar med drama som metod) har det betydelse. Ditt fokus landar i dig själv, i kroppen och fötterna, samt inte minst i rummet. Att landa i närvaron.

Senast då jag var på konferens i augusti, för konstnärliga terapier, där ibland dramaterapi, gjorde jag en fortsättning på det här med gåendet som du kan ta med dig ut i din vardag. För: hur ofta tänker du på hur du går? Ja troligen ibland; hållningen bland annat kanske? Men det kan ha större betydelse än du tror att känna in och märka din kropp och gången.

Övningen gick till så att deltagarna fick gå med mål och riktning fast gå långsamt dit till målet. (Vanlig övning är just detta; hitta en punkt i rummet och gå dit.) Sedan ökade vi farten och gick snabbt och fortfarande med ett mål, en plats i rummet. Till sist fick deltagarna gå stressat mot sitt mål. Så växlade vi tempo, mellan dessa tre; långsamt, snabbt och stressat. När vi skulle gå fort fick deltagarna tillägget att gå snabbt

Oktober är snart slut och novembers grådis och mörker närmar sig. Förresten stop! Läste du ordet grådis? Det är lätt att glömma hur vackert det kan vara, grådis och dimma en tidig morgon, eller nakna trädstammar mot himlen. Doften av multnande löv och mossa i skogen.
För det var ju det denna blogg skulle handla om. Hur vi inte kan vänta på att det ska bli bättre runt nästa hörn. ”Om jag bara hade det och det i mitt liv… om det bara vore jul nån gång… om jag bara vore lite lyckligare…”
Det finns många om i våra liv. Men forskningen visar att det är tvärtom – var glad här och nu så kommer det andra sen. Ofta av sig självt och på köpet. *

Sen förstås… komma till ro i höstdunklet och senare vinterdvalan är ju bara nyttigt. (Om vi bara kunde omfamna lugnet lite mer i detta hektiska samhälle.)

Jag återkommer ofta till nuet och att tillämpa mindfulness på litet och stort, både i mina bloggar, i workshops och i skolan med elever. Just detta att uppskatta det som är i nuet istället för att vänta på nåt ’bättre’ bakom nästa hörn.

Häromdagen lärde jag mig en

I förra bloggen skrev jag om tacksamhet och hur det kan kopplas till välbefinnande och hur, när vi tränar regelbundet på att vara tacksamma, även kan öka lyckan på sikt.

Såhär i starten på det nya året kommer ett konkret tips på hur du kan bli medveten om allt som är bra i ditt liv, här och nu. (Läs mer i förra bloggen om du vill veta mer.)
Idag när detta skrivs, är det den 2:a januari så du kan starta direkt med din nya vana och sedan under hela 2017, varje dag, samlar du på allt som varit bra under en dag och lägger detta i en burk. Du kan riva av papper från ett gammalt kuvert eller kvitton eller vilket papper som nu finns tillgängligt att skriva på. Det kan vara citat, ett mål du har nått, något som fick dig att skratta, en god vän eller bara något litet såsom en god maträtt, ett härligt samtal, en skön naturupplevelse etc. Sedan ett år senare, på nyårsafton den 31/12 2017 så har du en hel burk med positiva saker att se tillbaka på.

Vill man kan man sedan rita in dessa i en mandala eller diagram av något

Att regelbundet träna sig att hitta saker att vara tacksam för har visat sig öka glädjen med 25%. Det kan låta märkligt hur man mäter detta men vi kan tänka oss en slags referenspunkt eller nollpunkt där vår glädje och lycka befinner sig och som vi hela tiden återvänder till. Om det händer något tråkigt en dag så återvänder vi ändå efter ett tag till denna slags punkt eller nivå av glädje och likadant om det händer något glatt. *

Denna referenspunkt eller nivå av glädje ökar ju mer vi tränar oss att tänka på det vi är tacksamma för istället för att hela tiden önska något annat.

Att träna tacksamhet även i perioder då vi har det tufft kan vara nog så viktigt. Vissa händelser som inte känns trevliga i stunden kan i slutändan ge ett bra resultat, ibland först efter många år. Att vända på allt minst en gång innan man utdömer erferenheten som "dålig", "tråkig", "negativ" eller liknande kan vara intressant. För det är skillnad på att känna sig tacksam och att vara tacksam. Där en grundinställning av tacksamhet mot livet kan hjälpa oss genom kriser.
Däremot är det viktigt hitta balansen och få uttrycka sina känslor

Det är märkligt att skriva en bloggartikel om självkänsla. Rätt snart uppstår tanken och känslan av prestation; att det ska bli en bra artikel som känns värd att läsa. Samtidigt går det just emot vad självkänsla är. En känsla av att det mesta jag gör och är, är bra som det är. Lite paradoxalt på något sätt alltså.

Det är många saker som påverkar oss i vår tillvaro, vilket kan få denna känsla att pendla än hit, än dit. Om vi inte centrerar oss vill säga. Att förankra oss i oss själva och få starkare självkänsla kan vara det viktigaste du kan göra för dig själv, ditt liv och i förlängningen - för omvärlden.

Självkänsla är ett begrepp som diskuterats och vridits och vänts på flitigt de senaste åren. I böcker, artiklar och i andra medier finns olika tips för hur man förbättrar och förstår vad denna känsla är. För det handlar faktiskt om en slags känsla. Precis som känslor kan vara flyktiga är inte vår självkänsla konstant. Det är en färskvara; något som måste underhållas.
Självkänsla beskrivs ofta i relation till självförtroende. Som både en motsats och ett komplement. Där självförtroende hänger ihop med vad jag gör eller presterar