Denna blogg är en slags fristående fortsättning på föregående bloggartikel - hur vi kan använda drama som metod.

Vi behöver alla då och då ta till olika verktyg för att må bättre, lösa knutar i våra relationer, få struktur och organisera vår tid bättre, eller vad det nu än må vara.

Det slår mig väldigt ofta hur mycket jag själv kan påverka min upplevda del av verkligheten; framför allt i hur jag mår bra och känner mig mer grundad, stark, centrerad.

Det ena är hur vi tänker och det andra är hur vi agerar. En skulle också kunna tala om att arbeta inifrån och ut (tankar och ord formar hur jag ser på tillvaron) eller utifrån och in (biokemiska processer som i sin tur påverkar känslor och händer när vi använder kroppen för att stärka och göra oss mer resursfyllda såsom att sträcka på oss/använda högstatusspråk/ agera som om vi var i det önskvärda tillståndet).

Så vad vi tänker om oss själva och en given situation blir färgat av orden i vår inre monolog eller säger utåt. Om du märker att du inte kommer förbi de hinder tankarna säger finns, pröva då att fråga dig: ja men OM jag visste,

Visste du att du kan ändra hela din framtoning bara genom att sänka röstläget något? Och visste du att du kan sänka röstläget bara genom att gäspa?!

Det händer då och då att vi lyssnar till - i övrigt kompetenta- människor som dock har missat att rösten faktiskt har stor betydelse i hur vi framstår och når ut. (Beroende på vilken undersökning och i vilket sammanhang så sägs rösten utgöra mellan 15-25% av kommunikationen.)

Jag har träffat många lärarkollegor där framför allt kvinnor (män har längre stämband som automatiskt gör att de vibrerar långsammare och har en djupare röstklang…) försöker nå ut till en grupp genom att höja röstläget och där rösten blir gäll. Troligen ett resultat av stress i den situationen. På viktiga möten har jag också upplevt kvinnor som läst på och kan sitt kroppsspråk men som missat hur rösten skulle kunna göras något djupare och nå fram bättre.

Så… låt oss börja gäspa innan en viktig presentation eller möte. För när du gäspar sänker du struphuvudet och tonläget blir djupare. Använd sedan magstödet för att dels behålla en lugn andning och tal och dels nå ut med rösten utan att anstränga den. (Hosta, skratta etc. med händerna

En vanlig övning många dramapedagoger och dramaterapeuter startar med, är att bara gå i rummet. Det kan låta banalt men i sammanhanget (kurs eller workshop där vi arbetar med drama som metod) har det betydelse. Ditt fokus landar i dig själv, i kroppen och fötterna, samt inte minst i rummet. Att landa i närvaron.

Senast då jag var på konferens i augusti, för konstnärliga terapier, där ibland dramaterapi, gjorde jag en fortsättning på det här med gåendet som du kan ta med dig ut i din vardag. För: hur ofta tänker du på hur du går? Ja troligen ibland; hållningen bland annat kanske? Men det kan ha större betydelse än du tror att känna in och märka din kropp och gången.

Övningen gick till så att deltagarna fick gå med mål och riktning fast gå långsamt dit till målet. (Vanlig övning är just detta; hitta en punkt i rummet och gå dit.) Sedan ökade vi farten och gick snabbt och fortfarande med ett mål, en plats i rummet. Till sist fick deltagarna gå stressat mot sitt mål. Så växlade vi tempo, mellan dessa tre; långsamt, snabbt och stressat. När vi skulle gå fort fick deltagarna tillägget att gå snabbt

I bloggarna på denna sida återkommer jag ofta till hur kropp och själ hänger ihop. Eller för all del kropp och knopp.

Bland annat har jag Ã¥terkommit flera gÃ¥nger till vikten av att sträcka pÃ¥ sig samt hur kraftfulla positioner kan hjälpa dig att känna större självförtroende. (Kraftfulla poser är ocksÃ¥ det som ofta kallas för högstatus poser - ofta tecken pÃ¥ känsla av egenmakt. Men det kan ocksÃ¥ handla om hög status gentemot andra, mer hierakiskt sett alltsÃ¥. Läs första bloggen för djupare förstÃ¥else av detta begrepp: Boosta ditt självförtroende)

Men att ha FÖR mycket kraft och makt/ egenmakt kan vara knepigt då du ska ta beslut. Åtminstone om du vill ta ett bra beslut och om du vill vara öppen för att ta in ny information och inte sitta fast i vad du TROR är rätt beslut. De flesta vill nog ta beslut som gör att en är öppen för ny information så att beslutet blir bra för alla som påverkas av detta. En studie* visade att kraftfulla och expansiva gester gjorde att människor bara tog in information som passade in i deras tänkande kring det beslut de ville ta. Däremot, när människor i samma studie intog mer

Du som har läst min allra första blogg Boosta ditt självförtroende har hört det förut: att kroppen påverkar psyket och vice versa. Du har kanske märkt det i ditt eget liv och läst om det på fler ställen.
För visst är det intressant att se hur kropp och psyke hänger ihop! Det räcker att sträcka på sig och dra in hakan för att upptäcka att du blivit mer centrerad även i ditt psykologiska jag. Så att säga. Vilket i sin tur påverkar känslan av - i bästa fall- större närvaro och kraft i dig själv. Eller åtminstone att du känner dig mer centrerad.

I den nämnda bloggartikeln handlade det om hur Amy Cuddy och hennes forskarteam kommit fram till högstatus poser vs lågstatus posers betydlese för självförtroende och självkänsla. Dominans och underkastelse kan det också kallas, och är förstås lika vanligt bland djuren. Den som visar sig starkast/störst osv har högre rang.

En vanlig övning i drama går ut på att just testa olika kroppsspråk utifrån dominans och underkastelse och många tillstår att de känner sig mer hemma och bekväma i vissa av positionerna än i andra. Vilket har med självbild och vanor att göra för det mesta. Oavsett är

Att kroppsspråka är ett nytt bra verb för det vi faktiskt gör med oss själva och varandra hela dagarna. Kanske har du redan hört att det mesta vi säger till varandra sker med just kroppsspråket och mindre med ord och röst. Detta fördelas lite olika beroende på sammanhang förstås. Många saker vi gör med kroppsspråket återfinns även i uttyck som att 'hålla huvudet kallt' (se längre ner i texten för hur vi håller huvudet..) eller 'stå med fötterna på jorden' (vilket kan tala om hur centrerade och grundade vi är, vilket också syns).

Kroppspråket är verkligen ett språk vi skulle kunna medvetandegöra mera. Inte bara för att det skulle kunna underlätta vår kommunikation utåt, utan även som ett sätt att förstå oss själva mer på. Eller för att må bättre samt för att se mer självsäkra ut - och till slut faktiskt känna oss mer säkra.

I min första blogg Boosta självfötroendet med enkla övningar skrev jag om hur vi faktiskt kan boosta oss själva att känna oss lite säkrare. Samt innefattar det förstås även det mentala. Vad vi tänker och säger till oss själva med ord är viktigt att uppmärksamma. Ja för du lyssnar ju...skulle man kunna säga. Kroppens

Kör du pÃ¥ autopilot i mÃ¥nga situationer? Är dina vanor sÃ¥ inkörda att du ibland inte tänker pÃ¥ hur mycket vanans makt pÃ¥verkar dig i ditt liv? Svaret är troligen ja eftersom det underlättar att inte behöva tänka pÃ¥ hur och vad vi gör i olika situationer. Det är en hjälp för hjärnan att inte behöva sortera alla val vi har varje dag. Du borstar tänderna, klär pÃ¥ dig, cyklar till jobbet eller skolan. Situationer där vanor underlättar för just de momenten.

Andra gånger skulle det underlätta för oss att distansera oss från vanorna och finna nya förhållningssätt. Kanske går auto-piloten igång och du skäller på barnen av bara farten? Eller irriterar dig på samma sak hos en vän eller kollega?
Just tankebanor, känslouttryck och handlingar/beteenden tjänar på att granskas och förändras kontinuerligt. Gör vi inte förändringen själva så tvingas vi ofta ändå av livet att justera och förändra i smått och stort.

Kanske har du medvetet försökt förändra ditt beteende eller dina känslor i en situation eller i en relation. Plötsligt en dag infinner sig en helt ny reaktion mot vad du hade tänkt. Du blir förvÃ¥nad över att inte längre känna pÃ¥ samma sätt. Hur uppfriskande är inte det?!

Att bli medveten om

Visste du att du enkelt kan boosta ditt självförtroende genom några enkla övningar?

Alla som arbetar med drama och teater ser och förstår intuitivt hur viktigt kroppsspråket är för kommunikationen med andra. Inte minst beträffande vem som dominerar vem. Är det ovant att tänka sig att vi alla håller på med dominans eller underkastelse? Se då bara på djuren och hur de "läser" varandra för hierarkin. Vem har högst rang? På samma sätt möts och läser vi människor av varandra för att se vem som har makten eller bestämmer i varje enskild situation. Det är små små medel vi använder oss av; ett tonfall, en blick, ett handslag. Det ändrar sig dessutom hela tiden så ingen är eller har en specifik status hela tiden.

Keith Johnstone, känd teaterprofil, introducerade begreppet Status, som ett sätt att definiera vad som pågår. Han menar att när bekanta blir vänner är den stund då vi så att säga kommer överens om att spela status med varandra. Man skulle kunna säga att det handlar om ett medvetet förhållningssätt och en lek med status mellan vänner. Det är inte längre blodigt allvar utan vi vet vårt eget och varandras värde och behöver inte konkurrera.

Finns mycket