En vanlig övning många dramapedagoger och dramaterapeuter startar med, är att bara gå i rummet. Det kan låta banalt men i sammanhanget (kurs eller workshop där vi arbetar med drama som metod) har det betydelse. Ditt fokus landar i dig själv, i kroppen och fötterna, samt inte minst i rummet. Att landa i närvaron.
Senast då jag var på konferens i augusti, för konstnärliga terapier, där ibland dramaterapi, gjorde jag en fortsättning på det här med gåendet som du kan ta med dig ut i din vardag. För: hur ofta tänker du på hur du går? Ja troligen ibland; hållningen bland annat kanske? Men det kan ha större betydelse än du tror att känna in och märka din kropp och gången.
Övningen gick till så att deltagarna fick gå med mål och riktning fast gå långsamt dit till målet. (Vanlig övning är just detta; hitta en punkt i rummet och gå dit.) Sedan ökade vi farten och gick snabbt och fortfarande med ett mål, en plats i rummet. Till sist fick deltagarna gå stressat mot sitt mål. Så växlade vi tempo, mellan dessa tre; långsamt, snabbt och stressat. När vi skulle gå fort fick deltagarna tillägget att gå snabbt men samtidigt fokusera på målet och det blev för många tydligt att vi kan gå snabbt men utan att stressa. Låter enkelt i teorin och är knappast en svår övning i sig. Men själva poängen med övningen blir synlig då vi upplever den i kroppen. Upplevelsebaserat lärande bygger som du vet på dina egna upplevelser och där blir kroppen ett av dina viktigaste 'instrument'.
Hur går du när du stressar? Hur känns kroppen? Hur är din andning då du känner dig stressad? - Ja rent teoretiskt vet vi nog ungefär hur våra kroppar känns då vi stressar, men om vi kan medvetandegöra detta så kan vår uppmärksamhet ändra en hel del.
Övningen kan förstås användas både i ett sammanhang, som i drama workshopen, men framför allt: påminn dig då du är ute och går nästa gång. Hur andas du? Hur känns kroppen? Kan målet och fokuset hjälpa dig att komma framåt snabbt och samtidigt balanserat? Vari ligger skillnaden mellan snabbt och stressat - framför allt i dina tankar om dig själv och omvärlden? Jag lämnar dig att testa själv, annars finns risken att jag säger allt jag upplever och upplevt, samt sett hos deltagare.
Hur går du? Kan medvetenheten om din gång hjälpa dig att stressa mindre?
